Författare: Claes Falk

Vi skrev på köpebrev, betalade och åkte till vår sommarstuga. Vi var här vid sex-tiden, packade ut oss och en miljon grejer ur bilen, pratade lite med en granne och gick sen på vår första promenad i området. Grannen tyckte att det var lite för långt att gå till stranden, men vi sa att det nog inte är för långt för hundmänniskor och promenerade iväg.

Först gick vi (såklart) till hundbadet, hundarnas belöning efter ca sex timmar i bilen. Fin sandstrand, liten men funktionell och med ett picknickbord.

Sen gick vi vidare ca hundra meter och hamnade på den hundförbjudna sandstranden. Brygga, hopptorn och sandstrand, 22 grader i vattnet, det ser fint ut!

På hemvägen hade korna kommit närmare vägen. Grabbarna råmade på korna (”Men svara nån gång! skrek Mattias till slut men de var lika stumma ändå”) och hjälten Kim morrade på dom tillsammans med Milou.

Det är en promenad på ca 30 minuter ner till stranden (med grabbar och vagn), vilket känns helt överkomligt.

Mattias sitter ofta och (tjuv)lyssnar när vi pratar med varann, jag och Claes. Nu i dagarna har vi pratat mycket om sommarstugan som vi ska köpa, så samtalen har handlat om tillträde, lagfarter, dödsbodelägare, dödsbo, mäklare, bank, pengar etc. Samtidigt är vi vana vid Mattias tvära tankekast och hoppande bland samtalsämnen. Så när han frågar:
-När ska vi åka till spöklandet?
Ja, då kliar vi oss lite i huvudena. Han fortsätter att prata om spökhus och rak fart och hög fart.

Jag fattade till slut och försökte förklara att sommarstugan inte är något spökhus, att dödsbo är något helt annat. Den raka farten vi skulle ha till dödsboet var lika svår att förklara, för lagfart är antagligen lite utanför en snart-6-årings begreppsvärld.

Jag nattade Marcus nyss alldeles och sa att vi skulle åka till landet i morgon.
-Vilket land? undrade han såklart.

Joanna vill väldigt, väldigt gärna leka med sina storebrorsor och eftersom vi inte vill att hon ska sätta legobitar i halsen så ville vi inte att hon skulle leka i grabbarnas rum. Upp med hundmänniskors standardknep för att stänga någon ute (eller inne): kompostgaller. Funkar sådär på tjejer med enorm vilja:

Så vi satte upp en grind och gissa vem som blev fly förbannad? (och lät oss höra det kan tilläggas)

Ja, vi är väldigt förtjusta i Nynäshamn. Senast badade vi (väldigt varmt vatten!) och lekte på Hoppetossa (väldigt populärt, som vanligt).

I år hittade vi till Krokodilbadet också (till slut) och det visade sig vara en rätt trevlig strand, med brygga, sandstrand och lekplats.

Joanna älskar sand och la sig och gosade med sanden (hon sover alltså inte här):

Och att krypa runt i den:

I lördags firade vi Joanna igen och Jari. Grillat, jordgubbstårta, lek och presenter sammanfattar väl kvällen ganska väl. Joanna fick sin andra docka (med tillbehör!)

Och på lördagen var hon lite mer aktiv i sina försök att öppna presenterna:

Ibland är det bra att bordet kan göras riktigt långt, men det är svårt att prata ”med andra änden”.

Bra bok, gott kaffe och god choklad. Sommardröm! (Minus ljudet av bråkande grabbar)

Det är fint på Muskö! Och hundarna älskar att bada i havet:

Joanna blev 1 år i fredags (semesterslö och sen uppdaterare av bloggen..) och det firades med middag och tårta.

En del av oss hade ork att spela badminton i sommarvärmen, som höll i sig till sent på kvällen (den myggfria kvällen, nota bene).

Andra orkade hoppa i studsmattan:

Joanna fick träna på att gå (och det gås bättre och bättre).

Presenter! Söt flicka blev ännu sötare med rosett i huvudet (tre-pack, där grabbarna snabbt la beslag på varsin rosett. Att Marcus skulle vilja ha en var ganska tippat, men även Mattias sprang omkring med en i sitt kortklippta hår).

Joanna fick sin första docka. När hon stoppade ner handen i påsen där den låg, drog hon snabbt upp den igen, som om det var en läskig låda på Fångarna på fortet.

Men det gick snabbt över och dockan fick en kram.

Tack alla, för en trevlig kväll och fina presenter!

Igår var vi in till stan en sväng. Claes och Marcus besökte Claes jobb, jag, Joanna och Mattias besökte chokladfabriken (så mycket gott finns det där!). Sen McDonalds, Nespresso, HM, en till HM och ännu en HM innan vi hittade t-shirtarna jag lovat till grabbarna. Ninja turtles är det på dom. Ingen aning om vad det är för tv-program de kommer ifrån, men populära är t-shirtarna. Mattias första kommentar i morse var ”Pappa vet vad alla turtles heter!”. ”Nähä, det tror jag inte alls att han vet”, svarade jag. ”JO! Han kollade på plattan”. Så nu är det alltså meningen att jag också ska lära mig vad de eländiga djuren heter. Jag, som inte ens kan komma ihåg viktigare namn, såsom t ex vad mina uppdragsgivare heter… Skulle inte tro att jag tänker fylla namnminnesbanken med namn på Ninjaturtles.