Småfalkarna och annat

Tycker ni att sex månader är för ungt för att lära sig plattan? Tycker ni att 5 år är för tidigt för att lära ut användning av plattan?

Grabbarna älskar att vara i kälkbacken. Och vilken tur att vi köpte en till kälke…(så behöver inte en stå där ensam och känna sig övergiven, parkerad vid backen).

(Stjärtlapparna var ganska populära de med).
Hundarna tyckte väl att det var sådär måttligt roligt, men stod stoiskt ut (la sig till och med och sov).

Grabbarna fick en alla-hjärtans-dag-present i morse: Angry Bird-tröjor. Glada miner och inga bråk på hela morgonen, däremot mycket angry-bird-lekar: de var arga fåglar och låtsades bli ivägskjutna och exploderade bredvid mig. Om och om och om och om igen. Ganska kul de femtio första gångerna, sen blev det lite tröttsamt.

Efter dagis såg de ut såhär:

Marcus hade hjärtan målade på kinder och händer. Och hjärtan var (såklart) dagens tema och han kom hem med detta alster:

Stolt som en tupp! På baksidan finns två frågor som han hade svarat på:
Hjärtat ska vara till någon/några man tycker om, vem vill du ge ditt hjärta till?
Till mamma, pappa, Mattias och min lillasyster.
Varföe ska de få ditt hjärta?
De lever med mig och är snälla, jag tycker om dom.

”Lever med mig”…? Ibland låter han som 100 år gammal.

-Mamma, mamma, kan du fota mig och Joanna?
Ok:

-Mamma, mamma, skynda dig!
-Vad är det?
– Kan du fota mig och Joanna?
Ok, ok:

Mattias vill väldigt gärna bli fotad med sin lillasyster!

…se på mig!

Det gick inget vidare på babysimmet idag, Joanna rycktes upp ur bilstolen och den goda sömnen, byttes om och åkte ner i vattnet. Var missnöjd nästan från start, men härdade ut en kvart innan hon började gråta. Upp, mata, och ner igen, men nä, ingen bra dag i vattnet idag. Desto bättre gick det på shoppingen och lunchen:

Att köpa möbler har en viktig fördel, förutom att man – i det här fallet – fick en till sittplats och det är att den kommer i en kartong! Grabbarna byggde koja i vardagsrummet, men vi tyckte det räckte med fåtöljen, vi ville inte se kartongen den kom i. Så nu är kojan flyttad till Mattias rum. Tillfälligt, för snart ska den få flytta igen, till återvinningen den här gången. Ska bara låta Mattias få vänja sig vid tanken några dagar till. Han har inte riktigt lika svårt att skiljas från skräp saker som Claes har, men det är heller inte helt enkelt för honom.

Grabbarna älskar att ta hand om sin lillasyster, särskilt Mattias. Han ville mata Joanna häromdagen och fick göra det (såklart, för hur skulle det kunna bli kladdigare än vad det alltid blir?). Jag fotade det hela.
-Får jag se? frågar Mattias och jag visar honom fotot.
-Nä! Fota igen, jag vill inte att munnen ska vara öppen.

Så här kommer ett till foto, nu med munnen stängd. Och som han fick koncentrera sig för att hålla den stängd samtidigt som han skulle mata Joanna.

Bara det andra fotot är alltså godkänt av Mattias.

Fredag, Claes jobbar 8-20 och grabbarna är lediga från dagis. Kan vara en ganska lång dag i vanlig fall. Men just den här fredagen fick vi besök. Nadja duckade undan för skor och pandor och försökte nicka fotbollarna som kom flygande, allt medan grabbarna låg bredvid och skrattade. Vi hann väl med några andra spel också och visst tjurande från grabbarna också.

Joanna var inte med på Wii:andet, men jag lyckades fånga ett foto på tjejerna där båda har ögonen öppna! Samtidigt.

Hundpromenad, middag och dessutom sagoläsning – grabbarna var väldigt nöjda med sin fredag, och jag med, det måste ha varit en av de lugnaste, lättaste och minst konfliktfyllda 8-20-dagen på väldigt länge.

Så här såg det ut i soffan vid halv nio:

De slocknade som små ljus.

Stort tack Nadja!! (För sällskap, hjälp, middagslagning, sagoläsning, hembakat bröd, tidning, bok…. lång lista!)

Claes är ute och åker med barnen och de åker förbi Handens centrum.
-Dumma kommunen har satt upp ett övergångsställe utan ljus, konstaterar Mattias något otippat.

Man vet att Claes har gnällt över obevakade övergångsställen på konstiga ställen överjävligt ganska många gånger när killen i baksätet kan upprepa gnället i princip ordagrant.