Författare: Claes Falk

Vi är riktiga lördagsfirare vi. Mattias och Marcus somnade på olika håll i vardagsrummet (dokumenterat av Claes), och jag nattade Joanna och vet inte riktigt vem av oss som somnade först. Vid ett-tiden var jag klarvaken och hittade Claes sovande i soffan (inget foto på det).

Spännande lördagskvällar! Lördagsgodiset var orört, så det tullade vi på på söndagen istället.

Joanna älskar böcker, hon älskar att hämta böcker från gula rummet och dumpa dom i vardagsrummet (till Claes stora missnöje), hon tuggar gärna på dom, river loss sidor, bläddrar. Men hon älskar också att läsa dom:

Så här glad är man med en bok i handen.

Mattias kämpar på med att läsa orden i böcker. En till som börjar bli stor..

Marcus kommer ut från toa och säger:
“Pappa jag kunde torka mig själv i rumpan. Jag är som Mattias, jag kan själv.”

Jag fick detta återberättat för mig, men jag kan ju föreställa mig hans stolta min. Och nu slipper han kanske bli sittande på toa, sådär som han blivit ett antal gånger när vi alla varit ute och han sprungit in utan att berätta för oss att han ska på toa och ingen av oss hört när han ropat ”Jag har bajsat klart!”

Småfalkarnas morfar fyllde 73 år (även om jag hörde mattesnillen på andra änden av bordet tvärsäkert säga att han fyllde 83) och vi åkte till Solberga för att fira det med fika. Efter många försök lyckades jag få med alla ungarna på samma foto (sorry för halshuggningen Jari).

När vi en timme senare skulle gå sa Mattias hejdå till morfar och morfar frågade:
-Vet du vem jag är?
-Ja, du är morfar.
-Nä, jag är inte morfar, jag är Veikko, svarar morfar.
– Morfar Veikko, konstaterar Marcus när han blandar sig i den svåra frågan.

Oemotståndligt charmig Maya showade framför kameran:

Förra helgen var solig och varm, det kändes som en sommarmånadshelg. Vi var i Gusum för att visa vår goda vilja och göra en insats tillsammans med grannarna på gatans arbetsdag.

Hemma i stugan igen fortsatte arbetet. Joanna sopade altanen.

Claes klippte gräset med trimmern (det var en djungel), och vips så försvann allt gräs och all mossa kom fram. Grabbarna sprang som tättingar med gräsklippet och skapade en sjö med gräs bland ljungen. En sjö de ville bada i, men vi lyckades avstyra det med att dra iväg på en hundpromenad. Och sen – mot alla odds – glömde de bort det. Eller rättare sagt kom de på andra lekar, bland annat lekte de bergsbestigare. De knöt fast hundkoppel i altanräcket till boden och så klättrade de upp längs väggen (ca 2 meter). Om och om och om igen.

Fikapaus. Kanske att Marcus har en fikamonstersjälsfrände i Joanna. Hela solskensbullen gick ner (ok, nästan i alla fall, Jassa lyckades sno en bit).

Fredagsmys på lördagen:

Jag fick tillgång till Claes foton och blev glatt överraskad av att se att han faktiskt dokumenterar en del saker. Han och Joanna har tydligen besökt Presttorp och fårhagen, för jag hittade ett foto på Marianne som visar fåren för Joanna:

Sen har jag hört att Joanna på dagarna provar lite olika ställen att slagga på, en gång hade hon somnat under köksbordet (hittade inget foto på det). Bildbevis talar för att hon somnat sittandes och lutandes mot soffa och fåtölj:

Enligt uppgift vaknade hon inte ens när Claes lyfte upp henne att sova i vagnen.

Den här helgen återges med fokus på Joanna. Vi glömmer grannungens sönderslagna lasersvärd, vår resa till Farsta för att inhandla ett nytt svärd, som vi la på biltaket och åkte iväg och kom på efter 500 meter att det kanske inte var det allra bästa stället att transportera hem svärdet på och åkte tillbaka för att konstatera att någon varit väldigt snabb på att plocka upp det (hoppas det svärdet föranleder åtminstone hälften så mycket bråk som vi haft med grabbarna denna helg, det vore straff nog för att stjäla en barnleksak). Vi glömmer att vi fick gå och köpa ett nytt svärd, som vi la inne i bilen denna gång (learning by doing). Vi glömmer också alla miljoners bråk om ingenting, Mattias surpuppeutbrott när han blev utslängd från studsmattan av Jari för att att han och Marcus inte slutade slåss. Vi glömmer också alla ”jag-vill-ha..”-utbrott och alla ”jag-vill-inte..”-utbrott, alla bråk vid middagsbordet, alla datorrelaterade högljudda diskussioner. När vi har glömt allt detta och lika mycket till så var det faktiskt en kanonbra helg! Strålande sol och högsommarvärme. Joanna älskar att vara ute och blir arg när vi lyfter in henne. En tjej som har studerat sina storebrorsor vet hur man gör med bandyklubban och bollen:

Joanna surade inte i Farsta, hon lekte tittut mellan pelare.

Och sprang omkring barfota:

Somnade som en stock i bilen gjorde hon också.

Fina kusiner fantastiskt fångat på bild av storkusinen:

Fotograf: Li Nester