Småfalkarna och annat

Marcus skickade sitt livs första sms igår kväll. I morse fick han äntligen svar. Den lyckan.

Jag har varit ganska negativ till att grabbarna har telefoner redan nu, men att de tränar på att läsa och skriva ser jag som något positivt.

Joanna har lite feber och var hemma idag. När Claes, som jobbat natt, gick upp tänkte jag gå ut med hundarna.
– Jag följa med! Skriker Joanna.
– Nej, du är sjuk, du får vara hemma.
Om hon nöjde sig med det? Hahaha, hon sprang snabbt som vinden och gjorde sig i ordning för att hänga med:

Byxor? Strumpor? Jacka?

En 7-årings flin:

Lite glest mellan Nynäsbesöken så här års, men i dag kom vi iväg. I mörkret.

Lamporna ute och går:

Lördag, ok väder, lagom kallt. Småfalkarna åkte kälke på grannens berg och sen grillade de korv på det berget.

– Hej, hej, Joanna hälsar på mormor och morfar.
– Kommer du ihåg vad mormor heter?
– Mormor.
– Mmm, men hon har ett namn också, Eeva.
– nä, mormor hon heter.

Mattias är rädd ibland på kvällen när han ska sova.

Ibland går Marcus med på att sova med honom.

Mattias hängde hos grannen, Joanna hängde inne med Claes och Marcus hängde med mig ut med hundarna innan Claes åkte till jobbet. Marcus valde promenadslingan och ville ha med sig ficklampa.

Inte ens om man fick hundra miljoner försök så skulle man gissa rätt på vad han höll på med när jag fotade honom.

Han luktade på stenen för att se om det var Trollägg. Det där projektet de har på dagis om troll, alltså..

Joanna försöker rita med vit penna på vitt papper.
– Den inte funkar, säger hon frustrerat.

Hon fick ett blått papper att rita på och vips så funkade pennan.