Nu ska vi bara lära ungarna hur man använder klädhängaren också.
Kategori: Uncategorized
Båten
En ensam stackars båt låg kvar i vattnet. Våran båt.
Men nu är den uppe!
Vi stirrade fascinerat på maneter:
Uno
– Är det min tur?
Marcus har slagit rekordet på hur många gånger man kan ställa den frågan. Svårslaget rekord!
Badkruka?
Marcus frågade om vi skulle bada, så vi gick ner till havet på hundpromenaden. När vi kom fram hade han ångrat sig, trots strålande sol. 8 grader i luften räckte inte för honom. Men vi har tre fyrfotingar som inte tvekade.
På väg till landet
Dags igen
Nu är det inte långt kvar till jul! Det kan det ju inte vara när julbelysning, granar och dekorationer är på plats.
Svåra namn
Mattias blir Tias, Marcus blir Arcut och Joanna…
– Annas nalle, säger Joanna.
– Vems? undrar jag.
– Annas, säger hon och pekar på sig själv.
– Du heter Jo-anna, säger jag med betoning på första stavelsen.
– Ooooo Anna, upprepar Joanna.
Bokstaven ”J” borde ju inte vara så svår för en tjej som borde ha ”joxå” som mellannamn, kan man ju tycka. ”Joxå” med mycket tydligt ”j” säger (läs skriker) hon mer eller mindre dagligen när hon också vill ha något (som grabbarna får).
På promenad
Joanna håller på pysslar om sina dockor och gosedjur som fick hon betalt för det. Nu senast fick Lollo och Dockan följa med på en hundpromenad, till Joannas stora lycka.
Flygplansnördar
På Rhodos flygplats, på väg hem, fick vi vänta ett tag. Fast ungarna (och Claes) var inte särskilt svåra att underhålla, de låg och glodde på flygplan som lyfte och landade.
Tom Tits
En regnig lördagseftermiddag tillbringade vi på Tom Tits, till ungarnas (/allas) förtjusning. Det finns massor att titta på, pilla med, känna på och fundera över. Man kunde fota sig och se konturerna av sig själva:
Joanna var mer vild än tam, som vanligt, och tvekade ingenstans. Tvärtom var hon tvärförbannad för att hon inte fick åka i den fyra våningar långa rutschkanan (rekommenderas från 6 år, men det är en onödig rekommendation om man frågar Joanna).
Översta våningen handlade om kroppen, man kunde testa olika glasögon som visade olika synfel, känna hur en hjärna känns, titta ”inuti” en kropp, pussla ihop inre organ, titta på ”reservdelar” som höftkulor och tänder t ex.
Förutom rutschkanan var nog spegellabyrinten en av favoriterna:
De gick in i väggen både en och två och många gånger, och det var faktiskt rätt svårt att navigera rätt..