Teaterapa?

Vi sitter och väntar på att en 80-tals show ska börja. Grabbarna spelar spel i en annan del av hotellet och Joanna, som är med oss, vill så gärna ut på dansgolvet och dansa sin balettdans (inklusive kissande hunden posen som är hennes signum). Hon velar, säger att hon inte vågar, men till slut tar hon mod till sig:  Modiga, modiga Joanna dansade och sprang omkring, ända tills showen började. Då tittade hon på kläderna och de fina artisterna:  

Dag 1 (hittills)

Badkruka sig en liten stund, försöka tycka att det är ok att bada i kall pool fast varma havet är på andra sidan gångvägen. Men de här två sälarna trivdes i poolen.

 Fika lite:   Fota ungarna i en triljon olika konstellationer, samtidigt som de slåss om att få stå i ”rätt” hål:

 Gå ner till havet, gå längs med hela shoppinggatan med tre gnälliga ungar, som inte allsvill ner till havet. Stänga öronen och bara gå.

Komma ner till fin sandstrand. Lugn. Ro. Sen vill ungj-arna, som gnällde hela hela vägen om hur de inte ville till havet, inte gå UPP ur havet.
   
Känna sig lite i behov av att hämnd-gnälla hela vägen tillbaka, men sen komma ihåg att jag inte är 3, 6 eller ens 7 år längre.

Beundra Marcus som går i ett brittiskt högkvarter (som det verkar) i sin coola svenska fotbollströja:

 Middag snart sen ska jag spöa skiten ur gnällspikarna i lufthockey. Och Claes.