Marcus var så taggad på att sitta på bänken i HJ1. Han spelade hela matchen, i andra-kedjan. Med den äran, sprang, kämpade, gjorde sitt bästa. Men ”vågade” inte skjuta mot mål, passade hellre. Obegripligt!
Ett fint minne fick han också på låret, strax över knäet … av motståndarens klubba:
