Jag hade ingen möjlighet att delta, men Claes och farmor tog sig tid att gå och titta på skolavslutningen i torsdags. Oklart vad de såg, och Claes hävdar att Mattias finns där nånstans i folkhavet:
Mattias, som trodde att ingen av ”hans” skulle komma, blev överlycklig.
Jag var med och stirrade på föräldrars bakhuvuden på en annan tillställning, där förskoleklassbarnen sjöng Astrid Lindgren visor:
Lite mindre folkhav, men Mattias såg vi i alla fall inte.