På promenad med hundarna och dagisbarnen. Den ena var tyst, den andra pratade oavbrutet hela timmen. Han berättade om jordhumlor, om konstiga djur i Afrika, om flughumlor, om den gången när han klappade en huggorm. Han berättade om när han var nyfödd och pratade med en röd giftig spindel och vi inte hörde honom. Det var om hemliga stigar som bara han visste om. Han saknade inte ord, de räckte precis hela vägen runt. En timme. Det är ta mig tusan svårslaget.
I morgon börjar sommaren.