Månad: september 2013

Fredagkväll.
Middag på Melanders, jättetrevligt. Lite ovant bara att käka med folk där ingen enda börjar grina, ingen snurrar runt på stolen, ingen vill bli matad. Och ingen enda frågade mig hur många tuggor de hade kvar. Skulle jag kunna vänja mig vid. Lätt.

Vi irrade runt på Globen en stund innan vi hittade våra platser. Våra helt underbart bra platser. Helt ologiskt numrerade med rad 98 längst ner vid ”sargen” (eller vad det nu heter när det inte är hockey).

Titta på vackra, vackra hingstar.

Bli lite tårögd när man ser vad de kan, vad de gör för och med sin ryttare.

Tack tjejer för en jättetrevlig kväll! (och stor kram för lyxen med skjuts ända hem!)

Grabbarnas, och framförallt Mattias, favoritsysselsättning ute är just nu innebandyspel. Det grinas och jublas om vartannat, varje mål är viktigt.

Blodigt allvar blir det på riktigt när vi också är med. Fast för husfridens skulle är det mest Claes som spelar med grabbarna.

…och är numera ålderspensionär. Det firade vi med laxpasta-middag och tårta. Fast först försökte vi få snurr på rockringen, och det visade sig att Mattias är en helt ohotad rockringsmästare.

Nyckelpigetårtan åts med god aptit.

Fotot taget på Strandvägen, vid ingången till en skönhetsklinik. Består medicinen av Cyanid-drinkar, tro?

Claes och Joanna brukar gå ut med hundarna tillsammans (i Tornberget) efter att de lämnat grabbarna på dagis/skolan. Utan vagn! Vi ska väl trots det behålla vagnen något år till, men man kan ju börja skönja slutet på vagnanvändandet.

Det pågår en del fighter hos oss, grabbarna bråkar med varann, grabbarna bråkar med mig, grabbarna bråkar med sin pappa. Men det finns en till som är full av egen vilja, en som vet exakt vad hon vill, en som kan bli precis hur skitförbannad som helst om hon inte får det. Marcus stod bredvid mig när jag satt vid köksbordet. Joanna kom ilsket skrikande och trängde bort Marcus. Marcus gick snällt runt och ställde sig på min andra sida. Om Joanna nöjde sig med det? Nähädå, hon sprang runt och trängde sig emellan på andra sidan, Marcus bytte sida igen och allt upprepades tills Marcus tröttnade och gick.

Jösses vilken vilja den tjejen har!

Vi är riktiga lördagsfirare vi. Mattias och Marcus somnade på olika håll i vardagsrummet (dokumenterat av Claes), och jag nattade Joanna och vet inte riktigt vem av oss som somnade först. Vid ett-tiden var jag klarvaken och hittade Claes sovande i soffan (inget foto på det).

Spännande lördagskvällar! Lördagsgodiset var orört, så det tullade vi på på söndagen istället.

Joanna älskar böcker, hon älskar att hämta böcker från gula rummet och dumpa dom i vardagsrummet (till Claes stora missnöje), hon tuggar gärna på dom, river loss sidor, bläddrar. Men hon älskar också att läsa dom:

Så här glad är man med en bok i handen.

Mattias kämpar på med att läsa orden i böcker. En till som börjar bli stor..

Marcus kommer ut från toa och säger:
“Pappa jag kunde torka mig själv i rumpan. Jag är som Mattias, jag kan själv.”

Jag fick detta återberättat för mig, men jag kan ju föreställa mig hans stolta min. Och nu slipper han kanske bli sittande på toa, sådär som han blivit ett antal gånger när vi alla varit ute och han sprungit in utan att berätta för oss att han ska på toa och ingen av oss hört när han ropat ”Jag har bajsat klart!”