Småfalkarna och annat

Fixa kaffe till morsan – inga problem!   Lösa sittproblem – fröken Kan Själv fixar det! 

Ännu en vardag att hålla sig hemifrån för att högljudda Småfalkar inte ska hindra Claes från att sova mellan nattpass. Farmor föreslog besök på Junibacken, till ungarnas stora glädje.

Många rutschkanor finns det där:

Mattias sprang i ett hamsterhjul:

Marcus hälsar på hos Alfons Åberg:

Lunchpaus:

Mamma Mu och Joanna:


Fiskespöna var upptagna under hela väntekön in till Junibacken, men efter besöket fick de så äntligen tillfälle att prova fiskelyckan.

Buss, t-bana, Djurgårdsfärja dit och tillbaka gick förvånansvärt smidigt! Stort tack till farmor!

Milou tigger. Ett gott tecken.

Åkte bil till VH, tog tåget till stan, buss 69 till jobbet. Båt till Nacka strand, mötte Claes, åkte hem. Kom hemma på att jag glömde bilen i VH. Satte mig på bussen och åkte tillbaka för att hämta bilen. Men nu är det färdigåkt för idag.  

Jag drömmer i och för sig om en nyare modell av Mercedes SL. Men planen låter ju bra.

Med händerna över ögonen och små, små glipor mellan fingrarna tittade jag igenom de läskiga lapparna från examineringsfolket på det europeiska patentverket. Jag tror att jag med de 46 p som Claes påstod sig ha sett i resultatlistorna ska ha klarat tentan.

Auktoriserat europeiskt patentombud, EPA. I så fall. Och vi har – i så fall – en pyromanuppgift att se fram emot: bränna alla gamla EQE papper, block, häften, tentor, pärmar med papper. Vi snackar många kilo. Befrielseakt. Måtte det vara sant!

Vi har varit hos veterinären i snart tre timmar och droppet rinner fortfarande. Milou börjar tröttna. Och jag med. Operation (kastrering) i morgon.

  

Ungarna har en vecka kvar på dagis/fritids. Inte kul att lämna efter att de varit lediga två veckor. Väckte dem (!) vid sju.

Ja,ja, jag råkade väl hålla kameran upp å ner då och jaja, jag erkänner att jag inte vet hur man roterar foto-eländet när det ligger i ett inlägg.

Torekällberget hade en artonhundratalsvecka igen och eftersom den var så populär hos oss förra året så åkte vi dit i år igen. Vi kikade på mystiska mysterier: skelett efter en sjöjungfru, vampyrjägarattiraljer, krympta människohuvuden och annat spännande.

Vi kollade såklart på varietéföreställningen med Karneval (två av deras tre föreställningar) och skrattade och häpnade över knutar som försvann, sedlar som transporteras över luft och in a ett ägg (som sen knäcktes!).
  
Varietén hade en skicklig balanskonstär också (förutom fakiren och trollkarlen):
  
Kasperteatern var lika populär i år som förra året (särskilt grabbarna gillar den) och killen som berättar sagorna är grymt duktig.
  
Vi hittade två kändisar, varav en vi knappt kände igen, eftersom hon var klädd enligt tidsåldern:
  
Vi lekte artonhundratalslekar, olika dragkamper, vighetsövningar och baklängesrännande. Marcus satt – ja, SATT, på ryggen på en lekledare som sprang baklänges med ryggen nästan 90 grader mot benen.
  
Vi tittade på hästarna:
 
Och vi åt glass. Tre av oss åt två var (jag behärskade mig) och man fick äta rätt fort om man skulle hinna innan den smälte i sommarvärmen.