Småfalkarna och annat

Det ringer på dörren och vi får trevligt besök i form av barnens farmor, som har med sig fikabröd. Vuxet sällskap en stund till mig, men tuff konkurrens om Mattias uppmärksamhet för dagiskompis som följde med hem. Och inte bara fikabröd, presenter fick jag också! Bra bok och blommor, så ikväll åker ungarna i säng före åtta. (Stort tack, Monica!)

Jag fick en finfin present på min födelsedag: zumba-dvd. Jag tycker att det är fantastiskt roligt och det gör grabbarna med. Och Claes också. Fast Claes ska få börja lösa biljett för att få fortsätta spana in spektaklet utan att själv delta. Grabbarna är skickliga och dansanta, men har massa annat som drar (lego) så de har inte tålamod att skaka på höfter en hel lektion. Jag har det tålamodet. Och ett visst förbättringsutrymme.

Äntligen är nerräkningen inför starten av nerräkningen avslutad! Det dagliga öppnandet av luckorna har äntligen börjat! Som de har väntat och längtat!

Mattias sitter i bilen och plötsligt tycker han att vi behöver veta följande:
-Jag vet vad en gubbe heter som styr en hel orkester.
-Jaså, säger jag och är lite impad över ordförrådet.
-Ja, president.

Grabbarna älskar verkligen snön (Mattias mer än Marcus) och de lekte ute på baksidan i över en timme. Mina enda insatser var att dra upp vantar då och då och att torka snö ur nacken på Marcus, snö som Mattias kastat dit i ett snöbollskrig som Marcus inte ville vara med om.

Grabbarna önskade sig snö, jag önskade mig minusgrader.

En av två önskningar är ju inte så illa. Och grabbarna var överlyckliga.

Vi var och fikade hos JariJennyMayaoMolly häromdagen. Maya la sig bredvid Joanna på golvet och meddelade:
-Om jag ligger såhär bredvid Joanna så är jag större.

Vi är nog några stycken som tror att hon är större än Joanna annars också.

Idag struntar vi i småfalkarna och pratar om mig, mig, mig. Och ok, lite småfalkar också. Jag fick ett presentkort på Spa deLuxe när jag fyllde 40 (alldeles nyss) och det gällde till den 27 november så idag var det dags. Fötterna badades, filades, hyvlades, sprayades, smörjdes, filades lite till, masserades och tånaglarna fixades till och fötterna blev till slut såhär fina:

Sen tog jag mig en rundtur på spa-stället. Den här avdelningen sneglade jag lite snabbt på och seglade glatt förbi utan att utnyttja:

På en terass fanns det en utepool med 35-gradigt vatten och utsikt över Stockholm (det här ligger på åttonde våningen), men med lillfalken ensam med sin mjölklösa pappa var det inte riktigt läge för att hoppa i. Däremot kunde jag inte motstå att prova en av dessa stolar:

Så sköna! De gungar lite lagom i liggläge. Jag vågade inte ligga där så länge, för risken att somna var alltför hög. Min spa-dag avslutades med en hälsolunch:

Vego-wrap, hälsoshot gjord på pressad apelsin och vete-nånting-som-lät-nyttigt och den shoten var riktigt god, hälsochips (jo, hon kallade dem det) och en dricka på ”Granatäpple, lime & fläder med örtextrakt från timjan, kolanöt, lakritsrot, fläder, chili och rosmarin ger dig en stunds solsken på flaska!”  Jag kunde ju såklart inte motstå en stunds solsken på flaska och den var god, riktigt god.

När jag kom hem frågade jag grabbarna vad de hade gjort på dagis idag och Mattias svarade att han lekt termos.
-Lekt termos?
-Ja, vi var dragon och hade slime och…
Jag försökte bringa klarhet i vad han hade gjort, men gav upp och nickade och låtsades att det var lika kristallklart för mig som för berättaren.
-Vad har du gjort idag, mamma, undrade han sen.
-Jag har varit och fått fötterna fixade.
-Har fiskar pussat på dina fötter?
-?? Öh, näe.
-Karin på dagis var och fixade sina fötter och då var det fiskar som pussade på dom.

Här kommer dagboksanteckningar om Åbokryssningen som vi fick för oss att dra
iväg på. Vi siktade på att åka vid sextiden och det var väl första gången i år som jag fick väcka grabbarna istället för tvärtom. Jag noterade klockan i bilen när vi alla satt fastspända och precis skulle åka:

Jag kan knappt minnas när vi kom iväg på det klockslag vi siktat på.

Väl på båten gick vi raka vägen till frukostbuffén och
Claes fick nästan en tår i ögat när Mattias ville sitta vid fönstret och titta
på Stockholms skärgård. Det fortsatte de med när vi tog en sväng till
hytten:

Sen bockade vi av alla aktiviteter som är roliga när man är tre
och fem år. Vi gick väl mer eller mindre direkt till lekrummet, där Blixten
fanns utanför:

Ansiktsmålning. Ja, fast på armen för av någon (okänd) anledning ville grabbarna inte ha ansiktsmålningen i ansiktet:

Många timmar blev det i det älskade bollhavet:

Joanna hittade ett favoritfinger:

Grabbarna  tittade verkligen ut på skärgården nu och då, när vi gick omkring på båten:

En till ”obligatorisk” sak är ju att springa omkring på
dansgolvet. Företrädesvis det tomma dansgolvet.

Mattias var laddad till tusen när han skulle på sitt livs första maskeradkalas. Han var spindelmannen in i minsta detalj: spindemannendräkt, spindelmannenkalsonger, spindelmannenstrumpor, spindelmannenvantar. Det visade sig att han hade en tre, fyra spindelmannenkollegor på kalaset, så helt unik var han inte.

Marcus och jag var på äventyrspromenaden i Hanveden under tiden som Mattias var på kalaset.