Claes och jag kom äntligen iväg till Ikea för att byta ut en skrivbordsskiva (inköpt i början av året) som var skadad. Lördag kväll kommer och jag är ensam med barnen när Claes jobbar natt. Tänker att hur svårt ska det vara…
Marcus läste monteringsanvisningen och Mattias och Joanna skruvade. Gick ganska bra, men montörerna har båda ganska hett temperament så visst bråkades det om vem som ska göra vad. Men det blev (nästan) klart! Bara en låda kvar!
Halvvägs:
Nästan klart:
Varje helg. Förra helgen spelade Mattias med -06:orna och med sitt eget lag. Helgen innan det, också med 06:orna. Han blev utvisad för första gången nånsin (stod mindre än tre meter från frislaget). Så här glad blev han då (Claes skötte målantalet och klockan):
Han har gjort tre poäng med alla matcher han hoppar in med -06orna, så även idag (ett mål, två assist).
Marcus var matchledig hela helgen.
Sms från Linda:
Mattis o jag idag innan filmen:
Jag: ” Vad kul med Coco- den handlar ju om..”
Mattias:”Hedersförtryck”
Jag: ” Va???”
Mattias:” Jo men han vill spela musik o han får inte det för sin familj”
Jag:”Ok!”
Bästa dagen ??
Jag tror att det är nån som kanske borde hänga med bättre på svenskalektionerna…
Linda gör det vi så sällan tar oss tid (läs ork) att göra. Hon tar en helkväll på stan med Småfalkarna. Coco var det som gällde idag:
Och fredagsglass, som hon rapporterade om:
Alla foton L Jarnulf förutom denna:
Farmor tog tag i en sak som vi har försummat ett tag. Ett långt tag.
Nyklippta och fina bjöds de på fika:
Alla foton M Moberg-Falk
Marcus: Ska den där göra så att mamma får mer minne?
(Han menade min telefon vars minne är fullt).
Joanna: Mamma, du har skägg. Men det syns inte. Ditt skägg syns inte. Inte som på pappa.
(Hon trasslade in sig ännu mer i sina försök att få bort min inte helt glada min)
Vi hann med att åka kälke en timme medan snön fortfarande låg.
Mattias var utlånad till -06 pojkarna, som behövde en stjärnspelare (skrev mamman ödmjukt). Två mål och en assist, gjorde han och överglänste dem allihop (sa mamman ännu ödmjukare).
Sen välförtjänt lunch hemma:
Marcus var utlånad till -08 pojkarna, som också behövde förstärkning. Han stod i mål och gjorde det med den äran (stolta föräldrar). 15-4 blev det till Tungelsta. Vi hörde motståndarna snacka om att målisen i Tungelsta var liten och att de skulle skjuta högt. Den taktiken höll alltså inte.
Marcus (den enda av Tungelsta-Falkarna) klädde upp sig när han, syskonen och Claes skulle dinera med Gudö-Falkarna. Li flög iväg till USA dagen efter, och vi kommer sakna henne!
Marcus har längtat så länge efter att få en loftsäng och skrivbord. Så var det då äntligen dags. Tack vare Kela, som satte ihop allt:
Jassa som påhejare:
