Och galoppfattningsträning på en av stallets lataste (smartaste?) häst, Azteke. Men det gick bra!

Och galoppfattningsträning på en av stallets lataste (smartaste?) häst, Azteke. Men det gick bra!
Joanna tyckte INTE om att ha ridskolechefen som instruktör.
”Hon gnällde hela lektionen”
”Hon sa vad ni ska tänka på, så att ni lär er. Du var ju den hon berömde mest!”
”Jag kan redan rida”
Där höll jag mig för skratt och berättade att alla kan bli bättre, att förbättra en ”detalj” (sitsen, som var det de tränade på) kan ge stor effekt i ridningen. Men nä, fröken Surpuppa hade bestämt sig för att det var gnäll och inte konstruktiva instruktioner.
Men hon red i alla fall en favorit: Merlot eller ”Märlan”. Som hon gärna skulle ta med hem om hon fick.
Vaken eller inte..?
Trött Joanna gör läxan i väntan på (sen) middag, efter att ha varit på både pianolektion och sen fotbollsmatch (som de vann). Farmor tog läx-fighten med henne.
Tidig morgon är inte dessa tjejers favorit-tid. Men de kom i tid till sin innebandymatch! Och kom hem igen tack vare bästaste Farmor.
De vann!! Igen! Det går bra nu…
Kanske att jag prioriterade mitt kaffe och inte deras frukost..